direkt jag kom hem från jobbet satte jag igång städningen. ruskigt skönt att ha det gjort. och bra att jag gjorde det direkt, annars hade jag bara fastnat framför datorn (som jag nu gjort typ)
fasen. jag måste lära mig skilja på jobb och ledighet. när det är så här mycket där blir jag inge rolig hemma. min älskade evelina har fått smakat på det. men hon vet att hon är bäst och att jag älskar henne så fruktansvärt mycket iaf. så jag hoppas hon har överseende. men sen vet hon att jag behöver min egen tid. som nu. lyssnar högt på musik och bara ligger här i sängen. sånt behöver jag. bara vara. för mig själv. det gör mig lugn. och ännu lugnare blir man efter en tradare. har så grymt ont i ryggen idag.

har hunnit fundera lite.. har bott i 5 olika lägenheter, men är nog bara en som jag har känt mig sådär riktigt hemma i. den sista ettan på morjärvs. tur jag bara hyr ut den i 2:a hand :) eller ja, nä, 3:an älskade jag ockaå. fast hann aldrig riktigt känna mig hemma där. när vi höll på å flytta dit å d så var jag ju iväg. var bara hemma på helgerna. inte ens varje. i typ 4 månader tror jag. sen gick det bara någon månad så gjorde jag slut. tror att jag lärde känna mig själv ruskigt mycket under den där perioden jag var borta. å sen så är man ju inte samma person efter mer än 4 år. oj, vad jag kom ur banan där motför det jag egentligen skrev om. nåväl. hur som helst så är jag väldigt glad och tacksam för att jag och kenny är så bra vänner som vi är idag. för den människan betyder ruskigt mycket för mig!
och det jag egentligen tänkte säga var att jag känner mig verkligen inte som hemma i den här lägenheten här. möblerna är ju inte alls vald till denna. möblerna och allt annat. men har känts så ovärt att lägga ner nå pengar på den här när det som bara är tillfälligt. men trivs i happis iaf. eller trivs å trivs. men ja. jol.
alltså jag vill flytta någonstans, men vet inte vars. å vad ska jag göra? börjar få panik över vad jag ska göra med mitt liv. nu blir de det där igen. sitta där i gungstolen, 80 år, och bara ha bott här uppe. nej tack! (men 80 kommer jag ju aldrig bli, men tänk tanken) jag vill se saker. jag vill resa. men till att resa behövs det pengar. varför ska jag vara så jävla värdelös på att kunna spara pengar?!

nä. nu ska jag avsluta här. annars fortsätter jag i evighet å skriva känns det som.